Artikeln Poetiska homeplaces finns nu att läsa i Tidskriften för genusvetenskap. Texten handlar om en grupp muslimska kvinnor i Sverige som skriver poesi. Genom samtal med poeterna och läsningar av deras verk lyfter jag upp hur senare års spoken word plattformar såsom Revolution poetry och Ortens bästa poet varit betydelsefulla för en yngre generation av muslimska kvinnor, framförallt från förorten.

Det som skapas kan förstås som poetiska homeplaces. Begreppet homeplaces användes ursprungligen av bell hooks för att visa på vikten av miljöer där minoritetsgrupper som befinner sig i en marginaliserad samhällskontext kommer samman för att ge och få bekräftelse och trygghet. Den ursprungliga referensen är gjord till familj och community. De poetiska homeplaces som tas upp i artikeln går dock bortom familj, etnicitet, religion och ålder. Här handlar det istället om att genom dikten (och framträdanden) mejsla fram vad och hur man vill skriva. Att blanda språk och religiösa uttryck. Att skriva fram och förstå sitt migrationsarv. Att berätta kvinnohistorier som saknas. Att göra upp med koloniala traditioner såsom hudblekning. Genom poesi och samtal både irl och online kommer poeterna ibland samman för att dela med sig av sin poesi och även reflektera över vad som går eller inte går att skriva.